Att heta Elin är ju som det är. För några år sedan var det en boom av namnet bland nyfödda. När man gick på t.ex. en badstrand så hörde man alltid skrik på olika Elin. Eliiiiiiiiin. Och man hajade till varje gång. Man har alltid varit Elin två eller tre i klassen. Eller Elin med första bokstaven i sitt efternamn. Alla kompisar har minst sju olika Elin i sin mobil. Namnet är inte direkt unikt. Men har en bra betydelse: den lysande, den glänsande eller fackla.
Det är många musiker som har skrivit låtar om Elin. Den kända valsen Drömmen om Elin är en, Cornelis har skrivit en, Björn Rosenström en och tom Björn Gustafsson har hänvisat till sin kärlek till Elin i ett tal. Det var nog därför jag blev kär. Även Monica Zetterlund har sjungit om Elin i hagen, Federico har döpt en låt och sin skiva till namnet och Strangelove har gjort Elins photograph. Patrick Fridh har skrivit låten Elin heter hon. Ulrika Arenius sjunger en låt om att krama Elin. Magnus Carlsson har rätt och slätt döpt en låt till Elin. Det räcker så. Det är roligt för i de flesta låtar är namnet berört i positiv bemärkelse.
Gamlingar tycker att namnet är fint. "Åh ett så vackert namn" tycker de i kör. Patienter refererar till storheter som Elin Wägner. Summa summarum: det är bra att förknippas med namnet Elin.
Det är svårt att ha distans till sitt egentliga namn. Man är så van vid att bli kallad det. Man är så ett med det. Hey that´s me liksom. Sjukt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar