Klassbegreppen

Jag tycker om att fördjupa mig i klassrelaterade analyser och reflektioner. Det är ett spännande område med många olika infallsvinklar. Jag hade antagligen inte tyckt det om jag själv var t.ex. överklass eller övre medelklass. Då hade det varit mer självklart. Vissa anser att klassbegreppen är uttjänade och borde slängas på gödselhögen. Det tycker inte jag. Anledningen är enkel. Klassbegreppen synliggör strukturer och konstruktioner i samhället och ger förklaringar på människors beteenden och möjligheter i livet. Dock kan ju olika länder vara mer eller mindre synliga i begreppsanalyserna.

Övre medelklassen är den grupp som åtminstone jag tycker är den grupp bland männen som tar hem priset i snygghet alla dagar. Halvlångt mellanbrunt hår nonchalant slängt bakom öronen, klädd i skjorta och med en tröja slängd över axlarna. Det är egentligen inte utseendet i sig utan utstrålningen de avslöjar sig på. De "äger" ställena de går in på på något subtilt sätt. De vet deras värde och hymlar inte med sig själva. De vet deras rättigheter och vad de kan förvänta sig av omgivningen. De utstrålar klass och självförtroende. Sådant är alltid attraktivt. Stil och artighet är klassmarkörer, faktiskt. Dock kan det vara jobbigt för de utomstående med alla koder för uppförande, de som inte riktigt blir accepterade i kretsen, de som inte ingår i gänget så att säga.

Klass är något man föds in i. Inget man bara blir. Det tar flera generationer att befästa familjen i en "ny" klass. Om t.ex. arbetaren Olle vinner 100 mille på lotto avancerar han inte per automatik till överklassen bara för det. Hans ekonomiska kapital kan givetvis jämföras med en del adliga ätters. Antagligen har han mer pengar än många av dem. Dock blir han förmodligen på sin höjd ansedd som "nyrik" eller wannabe om han försöker sig på att göra karriär bland de fina hermelinerna. En vanlig bondkatt förblir en bondkatt även om hon får finmaten serverad för sig varje dag och får bo på slott. Det materiella är inte största vikten för klass. Däremot om Olle skulle börja nyttja överklassens finkultur och även låta sina barn fostras in i detta skulle familjens kulturella kapital på sikt kunna utvecklas.

Överklass är väl något i stil med summan av de olika kapitalen: ekonomiskt, kulturellt och socialt. Dvs pengar, tillgång till "rätt" kultur och rätt kontakter. Först då är man riktig överklass. De andra är på sin höjd starka på sina respektive fält. T.ex kan en arbetarson plugga upp sig till att bli professor i historia vilket gör att hans kulturella kapital/inflytande blir relativt stort. Dock följer inte ekonomiskt kapital i hasorna per automatik. Ej heller stämpel som överklass. Dit blir man bara inbjuden. Ponera att jag skulle gifta mig med en adelsman. Antagligen skulle jag bara bli accepterad i min roll som ingift fru till adelsmannen. Inte som en fullvärdig medlem av överklassen. Men våra ev barn skulle givetvis vara det. Även om en adelsman skulle förlora all sin förmögenhet skulle han fortfarande tillhöra överklassen. Alltså måste överklassen vara någon sorts klubb som bara speciellt inbjudna har tillträde till. Företrädesvis blir man ledsagad in i den av någon av de andra medlemmarna, som ett exklusivt sällskap ungefär.

Jaja, det finns mer om det här, jag tror inte att jag har alla rätt i detta. Lite spån som sagt. Men visst är det intressant?