Jag är en relativt lat person. Jag är ganska nöjd med att vara det. I mitt huvud har jag en del tankar på hur jag borde strukturera upp mitt liv. Träna lite oftare, plugga ordentligt och sluta slacka mig på dagarna och städa mer regelbundet, kanske ringa kompisar lite oftare osv. Alla dessa tankar uppbyggda kring önskescheman av olika slag faller alltid platt för fröken I. Av någon anledning. På något sätt är tanken i morgon en gemensam komponent för misslyckande på dessa punkter. Hos psyklogen förra gången:
P: Ja, uppenbarligen tappar du i motivation för det här med skolan.
I: Ja, men jag tänker ju att jag kan ta igen det sen.
P: Du har klarat dig bra på att skjuta upp tills nu eller hur?
I: Ja, har alltid lyckats klara tentorna med liten eller stor marginal. Men vill få upp motivationen lite mer.
P: Jag får känslan av att du egentligen gillar det. Att du är ganska nöjd med det.
I: Jag är ingen fröken duktig precis. Jag tänker njuta av livet.
P: Ja, det är ju bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar