Varför blir diskussioner om silikonbröst alltid så infekterade?
Det finns alltid tre synvinklar i alla debatter när man belyser frågan: den förste som ratar allt vad fejkbröst heter och fördömer de tillfixade, de som lägger fram bevis på att silikonbröst visst kan se naturliga ut och de som blir arga på att folk är emot silikonbröst och tycker att man visst kan vara smart och skaffa sillisar. Intressant är att alla tre kategorier ALLTID förekommer i varje debatt.
Själv vet jag inte var jag ska ställa mig i frågan. Jag har varken avsaknad av bröst eller ena jättebomber. Jag är oftast helt nöjd med mina b-kupor. De kommer att hålla sig snygga länge förhoppningsvis och de är fasta utan bh på om så önskas.
Tycker bara att det är synd om de kvinnor som fött typ tre barn och känner komplex över sina nyblivna skinnpåsar. Och att dessa måste fixas. Varför måste dem det? Varför blir pressen på att se "bra ut" större och större? Har fixeringen ingen gräns?
Bara för att vi har möjligheten att vara "perfekta" måste man inte anta den utmaningen. Det kostar tid, pengar och energi. Och samtidigt är det en möjlighet för kvinnor som önskat sig bröst i åratal. Kvinnor som ojat sig över sina myggbett, sina minijuveler och som önskat sig kvinnligare behag.
Säga vad man vill om silikonbröst, krograggen lär bli fler om du har dem i alla fall. Om du blir verkligt lycklig av dem är det däremot svårt att sia om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar