Finns det fler som gillar att gå runt näck hemma? I like it. And i do it. Min kille blir galen ibland av att se mig flänga omkring utan en tråd på kroppen. Kommentarer av typen "Är du naken? Men snuttan!" följt av ett brett smile är vardag hemma hos mig. Jag ser inget fel i det. Särskilt på sommaren. Det är ju så varmt. Vi är ju skapta nakna, kläder är ett efterkonstruerat verk. Vi ska inte skämmas.
I åttan blev en lärare i skolan anklagad för att vara nudist. Elaka rykten gick runt om att han skulle ha öppnat ytterdörren naken en gång. Han blev utmobbad stackarn.
En kompis till mig hävdar att alla är så avslappnade på stranden om somrarna jämt. Anledningen till det tycker han är att folk har så lite kläder på sig. Man kommer nära varandra på något vis. Nära verkligheten.
Jag gillar kroppar. Kroppar är vackra, kroppar är bra. Kroppen är en del av oss. En stor del. Den syns jämt för andra, den är vår spegel. Mår någon bra syns det i kroppen, mår någon dåligt visar kroppen det också.
Jag gillar dock inte att gå runt på stranden i bikini. Jag känner mig alltid utkollad och avklädd, obekväm. Hemma med personer man står nära är det inget problem, vissa har den effekten på en, man tappar alla hämningar och kan vara sig själv helt och fullt. Naturlig, äkta, sann. Min pojkvän har den effekten på mig, blyghet försvinner, frihet och passion tar över och det blir kul att leva, ja magiskt.
Kroppen är mitt tempel, mitt heliga, jag ska vårda min kropp.
Tack kropp, må du leva länge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar